Folk får säga vad dom vill, men hos mig är du kvar


Vad skulle man göra utan en vän som du ?

Jag har både hållt fast vid dig och lämnat dig 
Har stått vid din sida i både bra och dåligt
Vad det än har handlat om så har jag alltid stöttat dig 
Även om jag slängt ur mig att jag hatar dig då du gör fel 
så är det inget illa menat i orden utan jag bryr mig bara om dig.

Vi båda vet att det inte finns någon annan som är som du
för då hade du ju inte varit något speciell
Du tänker för mycket, precis som jag själv 
En sjuk humor som får dom flesta att skratta, alla förstår den inte men vi gör (Y) 
Tillsammans har vi både gråtit, skrattat, skrikit, slängt ur oss sådant som vi egentligen inte menar
men har alltid rätt ut det. 

Det har tagit månader ibland tills vi båda tagit kontakt igen.
Utan just dig så blir det inte detsamma om du inte finns kvar. 

Visst jag kan verkligen bli galen det du gör/säger ibland
och det vet du, fast du säger det en då till mig
för du vet att det stannar. 

Ingen är perfekt, ingen vill väl vara det heller tror jag. 
Så ett slut på det här skrivandet då. 

Jag ÄLSKAR dig och även om vi bråkar så kommer vi nog alltid kunna fixa det.
För sanningen är den att utan dig så är det ett stort svart hål
tomt och jävligt som inte går att fylla i av någon annan.
Den platsen du fick från första början när vi lärde känna varandra 
har du kvar tills slutet. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0